Det är höst nu, vinter nu. Med allt som det nu innebär.
Kyla, mörker och gråa dagar.
Kallt ute, kallt inne, kallt i hjärta, kallt i sinne.
Mörkt ute, mörkt inne, mörkt i hjärta, mörkt i sinne.
Grått ute, grått inne, grått i hjärta, grått i sinne
Men även första isen.
Första isen, första skridskoskären. Som att stå på vatten.
Som att åka på en spegel där bara stränderna sätter gränser.
Som att åka på glas och ha långt kvar till botten.
Och vassen där under, frusen i ögonblicket och rörelsen, är det enklaste vackraste.
Solen i ögonen.
Som sagt, vi borde alla leva för dessa flyktiga men underbara ögonblick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar