De må ha klockorna, men det är vi som har tiden.

Jag har tröttnat nu. Jag är less. Jag vill som inget längre.

Vad gör man när allt försvunnit?
När man bara vill att tiden ska gå och den, av någon outgrundlig anledning, vägrar?
När man går upp på morgonen och ständigt tittar på klockan för man bara vill gå och sova igen?

Och jag känner mig så otacksam.
"Ta tillvara på varje sekund"
"Passa på medan du är ung"
"Använd din tid klokt"
Det finns så många som skulle göra allt för en enda liten minut till. En sekund.
Skjuta fram det oundvikliga ett litet, litet tag. Få njuta bara lite längre.
Att få den enda sekunden som en andra chans.

Och frågan är vad jag gör med mina sekunder och minuter?
Och vad du gör med dina?
När jag ställer in tiden på micron och den startar dyker alltid frågan upp;
Vad gör du nu av tiden som går?

Jag vill verkligen inte att min tid ska ta slut, jag vill bara uppskatta den mer.
För tiden den går. Den som varit kommer inte tillbaka. Punkt.